Samskolans strategi för hållbar utveckling

Vår tolkning av hållbar utveckling
Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av demokratiska arbetsmetoder och
processinriktade förhållningssätt där de lärande är delaktiga och har ett reellt inflytande.

Det innebär:
• Demokratiska arbetssätt
• Kritiska förhållningssätt
• Ämnesövergripande samarbeten
• Mångfald av pedagogiska metoder

Uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling har formulerats i internationella överenskommelser och nationella styrdokument. Kärnan är att de lärande ska utveckla ett kunskapsbaserat förhållningssätt till viktiga etiska frågor rörande förhållandet mellan människor och människors förhållande till naturen. Utifrån kunskapen ska de både kunna delta i demokratiska processer och göra medvetna val. Därmed kan de medverka till att en hållbar utveckling blir verklighet.

Demokratiska arbetssätt

För att möjliggöra detta bör undervisning/pedagogisk verksamhet inom området hållbar utveckling kännetecknas av ett demokratiskt arbetssätt där processen sätts i centrum.
Den lärande ska ges möjlighet att vara delaktig i utformningen av både undervisningens/den pedagogiska verksamhetens former och innehåll.

Kritiska förhållningssätt

Kritiska förhållningssätt ska vara centrala vid planering och genomförande. Detta innebär att intressekonflikter mellan krafter i samhället och hur de påverkar olika parters beskrivningar av ett problem eller en fråga ska tydliggöras. Därigenom ges de lärande möjlighet att utveckla förmåga att värdera information och bedöma konsekvenser av olika handlingsalternativ.

Ämnesövergripande samarbeten

Hållbar utveckling ska vara ett sammanknytande perspektiv som hjälper lärandet och lärare att relatera nya kunskaper till det som tidigare lärts in och att koppla samman kunskaper och perspektiv från olika ämnen. Ämnesövergripande samarbeten blir därmed ett viktigt inslag i perspektivet hållbar utveckling.

Mångfald av pedagogiska metoder

Pedagogiken bör bygga på kunskaper om hur människor lär sig. Det innebär att hänsyn ska tas till varje individs lärstil. Frågor som tas upp i undervisningen/den pedagogiska verksamheten bör behandlas från dåtid till framtid och från det lokala till det globala. För att möjliggöra ständiga förbättringar av organisation och pedagogik bör arbetssättet präglas av värdering av vilka effekter val av innehåll, pedagogiska metoder och organisationsformer får för de lärandes utveckling.